Kondrodystrofi
2019 upptäckte gen-forskare retrogen FGF4 som orsakar korta ben hos hundar. Retrogen FGF4 finns i två olika kromosomer 18 (CDPA) och 12 (CDDY). När den finns i kromosom 18, orsakar den korta ben. När den finns i kromosom 12 förkortar retrogen inte enbart ben, utan kan också orsaka degeneration (förkalkning) av mellankotskivorna i ryggraden. Retrogenen är dominerande, vilket innebär att även en kopia av retrogenen höjer risken för diskbråck (prolapsus nuclei pulposi) i ryggraden.
Retrogen FGF4 i kromosom 12 finns hos många hundraser. Kortbenta hundar ansågs tidigare vara kondrodystrofa, nu är det bara raser som har en eller två kopior av retrogen FGF4 i kromosom 12 som kallas kondrodystrofiska. Beagle är en av dessa raser.
2023 uppmärksammades CDDY i Finska Beagleklubbens avelsråd.
Baserat på publicerad forskning, verkade retrogenen i koromosom 12 vara mycket vanlig hos beagle. Vissa publikationer rapporterade rent av en prevalens på 100 %. Hos beagle förekommer retrogenen inte i kromosom 18.
Avelsrådet beslöt att utföra en småskalig undersökning av förekomsten av retrogenen i kromosom 12 (CDDY) hos den finska beaglen.
En grupp beagleägare lät gentesta sina hundar för CDDY. Hundarna valdes ut så att provet omfattade hundar med varierande härstamning, med korta och längre ben och av båda könen. Då svaren kommit, stod det klart att retrogenen i kromosom 18 inte finns hos hundarna man tagit prov på, men istället hade alla dubbel kopia av retrogenen i kromosom 12 . Senare fick avelsrådet kännedom om en hund som hade endast en kopia av retrogen i kromosom 12.
Om alla eller nästan alla finska hundar har två kopior av retrogenen, är det så gott som omöjligt att eliminera den från rasen genom avel. Inte ens utländsk import skulle hjälpa. Förekomstfrekvensen är sannolikt alltid mycket hög hos beaglar, oavsett vilket land nytt blod importeras från. Det enda sättet att utrota retrogenen skulle vara genom korsning av raser, men det låter som en avlägsen tanke med tanke på beagle.
Om det hade framkommit indikationer på att det finns hundar som är fria från retrogenen, hade det kanske lockat till avelsval baserade på frånvaron av retrogenen, snarare än tex på jaktegenskaper. Detta skulle oundvikligen innebära en dramatisk minskning av den effektiva populationen och äventyra årtionden av målmedveten avel.
Även om beagle är en kondrodystrofisk ras, upplevs ryggproblem vara relativt sällsynta. Hos finska beaglar förekommer dock ryggproblem – såväl som korta och krokiga ben. Då hundar med ryggproblem inte tål att jagas med är ett möjligt samband till CDDY värt att uppmärksamma. Därför är det viktigt att göra en uppföljning av situationen i populationen. IDD-röntgen är ett instrument att samla information med, som kan leda till att vi får en bättre kunskap om sambandet mellan diskbråck och kondrodystrofi hos beagle.
Då prevalensen av retrogenen är känd är det klokast att tillsvidare fokusera på utseendet i avelsvalen. Hundar med ryggproblem eller korta och krokiga framben bör inte användas i avel. Så här har man gjort tidigare och ryggproblem verkar inte ha blivit märkbart vanligare.
Även om korsning av raser, av forskare presenteras som en snabb lösning på problemet, är det inte ett alternativ vi överväger för Beagle. Slutsatsen dras av det faktum att om FGF4-retrogenen alltid orsakade diskbråck hos beaglehundar, skulle beagle som ras ha dött ut för länge sedan.